Hoppa till innehåll

Buffertsparande – guide till buffert [5 BRA TIPS]

Ordet buffert har lite olika betydelser men gemensamt för dem är att de handlar om något som skyddar. En typisk synonym är stötdämpare. Översätter vi detta till ekonomi innebär buffertsparande ett skydd när något oförutsett inträffar. Buffertsparandet blir då den stötfångare som skyddar din ekonomi från större problem.

I den här artikeln får du veta hur stort buffertsparande man bör ha (vad som är ett rimligt buffertsparande), hur du bäst sparar samt ett par andra nyttiga tips. Fortsätt läs och bli upplyst!

Vad är buffertsparande – varför ska man ha en buffert?

Buffertsparande är sparande till en pott som du kan ta i anspråk när livet tar en oväntad vändning eller ekonomi på annat sätt får sig en törn. Sparandet blir som en krockkudde när det sker en olycka av någon slag i ekonomin och/eller livet. Man kan också kalla buffertsparandet som en räddningsplanka eller frälsarkrans.

Utan buffertsparande finns risken att din ekonomi får sig en rejäl törn med konsekvenser du inte önskar. Det kan handla om att du måste ta lån av en långivare eller vänner/släkt. Det kan också handla om att du kommer efter med betalningar. 

5 viktiga punkter att komma ihåg

Det går att sammanfatta idén med buffertsparande i 5 punkter. Du ser dem listade här nedan och jag förklarar dem i detalj längre ner i artikeln. 

  • Buffertsparande är din krockkudde vid ekonomisk olycka
  • Hur mycket ska man ha i buffertsparande? – Minst två månadslöner är rimligt
  • Lägg ditt buffertsparande på ett sparkonto
  • Börja spara med ett månadssparande med autogiro
  • Buffertspara innan du sparar/investerar på annat sätt
buffert

Buffertsparande som krockkudde

Tänk dig bilden att du kör bil och kör på en annan bil (eller blir påkörd!). Utan airbag finns risk för stora kroppsliga skador. Med en airbag kan du klara dig betydligt bättre. Samma sak gäller för en ekonomisk buffert. Om du krockar ekonomiskt är det en trygghet att ha ett sparande som du kan ta av för att undvika större ekonomiska problem.

Vad är det då som kan hända? Vanliga exempel är sjukskrivning och arbetslöshet. Visst får du ersättning när du inte kan arbeta och när du förlorar jobbet men det kan dröja ett tag innan utbetalningarna kommer. Dessutom blir din ersättning lägre än när du jobbar som vanligt. Här kan ett buffertsparande täcka upp för förlorad inkomst.

Andra exempel på ekonomiska problem kan vara att något i ditt hus (värmepanna, ventilation, diskmaskin, tvättmaskin, etc.) går sönder. Du kan då få en rejäl utgift som du måste hantera på något sätt. Med en buffert kan du hantera denna extra utgift utan att ta lån, köpa på avbetalning, etc.

Hur stort buffertsparande ska man ha?

Nästan alla ekonomiska rådgivare på banker och på kvällstidningarnas ekonomisidor säger att man ska försöka ha en buffert på minst två månadslöner efter skatt. Detta gäller då per vuxen om det är ett flerhushåll.

Exempel: Du får ut 25 000 kr netto efter skatt per månad och din partner får ut 20 000 kr. Ni bör då tillsammans ha en buffert på (2 x 45 000 kr) = 90 000 kr. Vill du ha lite extra säkerhet kan du sikta på tre månader.

Idén med ”tvåmånadersprincipen” är, generellt sett, att du ska klara dig utan större problem till dess att ersättning betalas ut från Försäkringskassan eller A-kassan.

(Läs gärna min artikel ”Två lever billigare än en” i det här sammanhanget.)

Buffertspara på sparkonto

Pengarna du sparar ska du ha direkt tillgång till. De ska också vara placerade på ett sätt som gör att de inte förlorar i värde. Den logiska lösningen är då att placera pengarna på ett sparkonto. Det kan kanske vara surt att få en obefintlig (eller minimal ränta – om du väljer ett sparkonto med ränta) avkastning på ditt buffertsparande, men det är något du får acceptera.

Varför ska man inte placera pengarna i aktier/fonder? Det finns två anledningar. En är att det tar ett tag att omvandla aktier och fondandelar till kontanter. En annan är att värdet på sådana investeringar kan sjunka. Ett dramatiskt börsfall kan radera ut en del av din buffert och göra att den faktiskt inte längre fungerar som just en buffert.

Börja spara med autogiro

Har du inget buffertsparande idag? Eller är din buffert av det blygsamma slaget? Enligt en undersökning av SBAB genomförd av Kantar/Sifo har 7% av hushållen i Sverige ett sparande som understiger 10 000 kr.

För att komma igång med eller för att stärka ett buffertsparande är det klokt att börja spara med månadsspar med autogiro. På så sätt kan du spara automatiskt. Du riskerar dessutom inte att konsumera hela din lön eller annan inkomst.

Buffertspara först – investera sedan

När man bygger ett hus ska man börja med grunden – det fundament på vilket allt annat vilar. På samma sätt ska du alltid börja med att fokusera på bufferten. Först när målet för ditt buffertsparande är uppfyllt kan du fokusera mer på möjligheter att spara och investera på andra sätt. Dock är det samtidigt inte fel att ha ett litet sparande i exempelvis fonder vid sidan av buffertsparande.

Har du nytta av mina 5 tips för buffertsparande? Denna sorts sparande är inte särskilt ”häftigt” men det är ack så nödvändigt för att skapa en krockkudde för din ekonomi. Ta gärna fem minuter nu direkt efter att du har läst det här för att kika på hur din buffert ser ut.