Sparkvot är hur stor del av dina inkomster som du kan spara och investera. Att man talar om ”kvot” handlar om att man ska dividera det man lyckas spara med nettoinkomsterna (till exempel lön efter skatt). Ju högre sparkvot, desto mer kan du spara och investera med sikte på dina mål. Kvoten är särskilt viktig om du är intresserad av att nå FIRE.
I den här artikeln får du all information du behöver kring sparkvot. Du ser hur man beräknar kvoten och varför det är klokt att hålla ett öga på hur den ser ut (och om den ökar eller minskar). Du får också tips på hur du enkelt kan öka kvoten. För mer informativa artiklar, se min kunskapsportal inom privatekonomi.
Räkna ut sparkvot
Att beräkna sparkvot är inte svårare än att dividera ditt faktiska sparande med de totala inkomsterna som kommer in varje månad. När du gör den uträkningen ser du i procent hur mycket du sparar i förhållande till inkomsterna. Kvoten bör naturligtvis vara så hög som möjligt, men det är en balansgång – man måste kunna leva ett drägligt liv också!
Netto eller brutto?
När du räknar ut sparkvot är det de faktiska kronorna och örena du ska räkna med. Du ska alltså alltid räkna med netto när det gäller lön, bidrag och andra inkomster.
FIRE och sparkvot
Sparprocenten är en viktig faktor för dem som följer principerna om FIRE (Financial Independence – Retire Early). För den som vill bli ekonomiskt fri är sparkvoten mycket central. För det första gäller det att kvoten är så hög som möjligt under den tid man sparar och investerar för att bli FIRE. För det andra kan man utifrån kvoten se hur lång tid det tar innan man blir ekonomiskt oberoende.
Exempel: En sparprocent på 10% per månad gör, med 5% avkastning (efter inflation) och idén om att du tar ut 4% av behållningen per år, att du blir ekonomiskt fri efter 51 år. Ökar du sparprocenten till 30% behöver du spara och investera 28 år. Har du en sparkvot på 75% blir du FIRE inom 7 år!
Hög sparkvot
Sparkvotens storlek avgörs av tre saker, nämligen dina nettoinkomster, dina utgifter och hur mycket du faktiskt sparar per månad. För att få en hög sparkvot gäller det att optimera alla dessa tre. Du kan med fördel öka dina inkomster (högre lön, projekt på sidan, utdelningar från aktier, och så vidare), dra ner på dina utgifter och se till att öka ditt sparande så mycket det går.
Exempel: Du har idag en nettoinkomst på 30 000 kr och utgifter på 25 000 kr. Det ger 5000 över till sparande (17% i sparkvot). Med ett extrajobb på helgerna som ger 3000 kr extra i månaden och investeringar i aktier som ger dig 1000 kr extra i månaden blir ditt nya netto 34 000 kr. Om du har samma utgifter kan du spara 9000 kr och får en sparprocent på 26%. Sänker du utgifterna med 2000 kr blir kvoten 32%.
Räkna per månad
Sparkvoten bör räknas ut per månad eftersom det är den löpande inkomsten och det löpande sparandet som är i fokus. Utifrån det kan självklart kvoten bli olika mellan månader. Vissa månader kanske den är omkring 15% för att andra månader ligga omkring 25%. Vad som är en rimlig sparkvot kan bara du avgöra.
Om dina inkomster spretar en hel del kan du med fördel räkna ut ett snitt för inkomsterna under de senaste 6 eller 12 månaderna. På så sätt kan du få en mer rättvisande bild när du räknar på kvoten.
Sparkvot kalkylator
Man behöver egentligen ingen kalkylator eller räknare för att räkna ut sparkvot. Det är nämligen en mycket enkel uträkning du ska göra.
Sparkvot = Sparande/Inkomst
Exempel= Du har en nettoinkomst på 25 000 kr och du sparar 4000 kr varje månad. 4000/25 000 = 0,16 eller 16%
Hur vet du då hur mycket du sparar? Det gäller att du går igenom alla konton du har hos olika banker/kreditmarknadsbolag/fondrobotar och så vidare och summera ihop allt. Se också på vilka pengar du lägger undan på annat sätt, till exempel på ett buffertkonto hos din huvudsakliga bank. Att ha en budget är riktigt smidigt när det gäller att räkna på sparprocent.
Hur stor sparprocent ska man ha?
Det finns en del rekommendationer kring sparkvotens storlek, men det handlar verkligen om breda rekommendationer och dessa kan man strunta i om man vill. Man ansvarar ju själv för sin egen ekonomi. En rekommendation är att 50% av nettoinkomsterna ska gå till hyra, mat, el – ja det som krävs för att man ska klara livet. Övriga 50% ska fördelas på nöjen/fritid och sparande. Enligt rekommendationen ska 20% öronmärkas till sparande och investeringar. Till följd av procentandelarna kallas metoden ofta 50/30/20.
Många som läser på om sparprocent och till exempel strävar efter FIRE vill ha en betydligt högre sparkvot än så. De siktar då framför allt på att ta bort en stor del av spenderandet på nöjen och fritid. Om det går att skära lite i de viktigare utgifterna (50%) är det ingen nackdel heller.
Jag ska inte ge några specifika råd, men jag kan säga att jag rekommenderar att du har en sparkvot som gör att du får en dräglig vardag samtidigt som ditt sparande är rejält. Kanske blir det 20% för dig, kanske blir det betydligt mer.
Vill du räkna mer på ekonomiskt oberoende kan jag rekommendera min FIRE kalkylator. Med den och med informationen på sidan kan du få en bild av när du kan gå i tidig pension och hur mycket du behöver spara och investera.
