Lånekostnader är pengar som du måste betala för att du får låna. Banken, kreditbolaget eller någon annan långivare ger ju dig pengar idag och kräver att få betalt för att ge dig den förmånen. Lånekostnader är framför allt ränta men kan också inkludera olika avgifter. Exempel på sistnämnda är uppläggningsavgift och aviavgift/fakturaavgift.
Med ett lån förbinder du dig att betala tillbaka (amortera) samt betala ränta under ett antal månader i framtiden. Det gör att lånet ”äter” av din framtida inkomst och det är därför man brukar säga att lånekostnader är en inteckning i framtiden. Det spelar ingen roll vilken typ av lån det är – bolån, privatlån, snabblån, kontokrediter, CSN-lån med mera.
Den här artikeln är en del av kategorin Bra Att Veta. I den kategorin samlas artiklar som inte är direkta spartips, men som definitivt kan göra din privatekonomi bättre både nu och på sikt. Det handlar om saker som man kan ha med sig i vardagen för att ta beslut som förhoppningsvis är fördelaktiga för privatekonomin.
Min rekommendation:
Den här sajten är ju en plats för spartips och sparhacks. Utifrån det är det enkelt att se att min rekommendation är att du inte ska ta lån. Samtidigt finns det både ”bra” och ”dåliga” lån. Bra lån är CSN-lån och bolån. Dessa kan nämligen ses som investeringar. Privatlån och snabblån/kontokrediter är raka motsatsen.
Lånekostnader – så här slår de mot din ekonomi
Det är lätt hänt att resonemang kring lån blir lite komplicerade. Här ska vi därför bena ut hur lånekostnaderna ser ut och hur de slår mot din ekonomi nu och i framtiden. Vi tänker oss att du tar ett privatlån på 100 000 kr och att du vill betala av det på 5 år. Vi tänker oss också att du erbjuds en ränta på cirka 6%. Alla siffror i det här avsnittet är ungefärliga – de är bara till för att ge en översikt.
Utifrån dessa förutsättningar får du betala närmare 2000 kr i månaden i amortering och räntekostnader (eventuella avgifter kan tillkomma) varje månad i 5 år. Det är alltså 60 månader som du måste ut med 2000 kr för att få 100 000 kr i handen idag.
Om vi utgår från att du använder dina 100 000 kr i lånade pengar till konsumtion eller på annat sätt gör av med pengarna kommer de 2000 kr varje månad att vara en ren utgift. Dina lånekostnader på 2000 kr minskar alltså vad du har att röra dig med månadsvis.
Hur mycket har du i lön? Har du eventuella bidrag? Hur mycket får du in varje månad?
Allt är individuellt, men vi kan räkna på en nettoinkomst (lön efter skatt samt inklusive bidrag) på 20 000 kr. Vi kan också säga att utgifterna idag är 17 000 kr i snitt per månad. Det ger 3000 kr i netto att exempelvis spara och investera eller använda på nöje. Med de lånekostnader som följer av lånet på 100 000 kr minskar överskottet till 1000 kr (3000 – 2000). Marginalen minskar alltså rejält.
Kort sagt ökar du risken i din privatekonomi under många månader framåt!
Långa löptider urholkar ekonomin
För privatlån finns möjligheten att välja låneperioder på upp till 12 år, detta även på förhållandevis små belopp. Lockelsen att välja en lång låneperiod kan vara stor eftersom fler månader och år ger lägre månadskostnader. Väljer du en lång låneperiod intecknar du dock din inkomst under längre tid, vilket minskar möjligheten till sparande och kan urholka ekonomin.
Dessutom är det kanske inte så roligt att betala av på ett privatlån i en väldig massa år i fall det man köpte för lånet sedan länge är förbrukat/utdaterat/etc. Det är mindre roligt att fortsätta betala av på exempelvis en resa fast det var tio år sedan man reste iväg.
Hoppas att du har haft nytta av den här artikeln om lånekostnader och idén att man intecknar sin framtida inkomst när man lånar. Det är alltid klokt att inte bara se på dagens läge utan också blicka framåt – ekonomi är något vi lever med varje dag i livet.
