web analytics

Högräntefond – vad är det? Här får du alla fakta

Det finns olika kategorier av räntefonder. Det som skiljer kategorierna åt är i vilka obligationer och andra värdepapper fonderna investerar. En likviditetsfond placerar i räntepapper och instrument som har utfärdats av bostadsinstitut, kommuner, staten och mycket kreditvärdiga företag. En högräntefond har i stället fokus på företagsobligationer.

I den här artikeln går vi igenom hur en högräntefond fungerar. Som inledning måste vi dock gå igenom lite kort om vad en företagsobligation är och varför den är central för denna typ av fond.

Vad är företagsobligationer?

Företagsobligationer är ett skuldebrev (löpande) som ges ut främst av stora industriföretag och bolag som ägs av staten. Företagen och de statliga bolagen lånar upp medel och det på lång sikt (ofta upp emot tio år). Idén är att ganska snabbt kunna få tillgång till likvida medel utan att gå via banken (alternativt kombineras de båda lånetyperna). För företag med sämre rating kan företagsobligationer vara det enda alternativet.

Företagsobligationerna emitteras till räntefonder, blandfonder och enskilda investerare på marknaden. I retur för bidraget med pengar kräver investerarna och fonderna återbetalning när löptiden för obligationen är till ända samt ränteutbetalningar löpande. 

Tillgångsslaget företagsobligationer kan vara en del i en balanserad portfölj tillsammans med andra värdepapper. För enskilda investerare och småsparare kan priset för en obligation dock avskräcka. Det krävs ofta en miljon eller mer för att kunna köpa en företagsobligation. Av den anledningen är det intressant att titta närmare på högräntefonder.


Så här investerar högräntefonder

Högräntefonder väljer till stor del bort räntepapper utfärdade av det offentliga (stat, kommun, regioner), bostadsinstitut med mera. Dessa aktörer har en mycket god kreditscore och det avspeglar sig i räntan (som då blir av det lägre slaget). I stället väljer högräntefonder att investera i företagsobligationer med olika risknivåer. 

Varje aktör inom denna typ av räntefond har sin egen inriktning. Vissa investerar enbart i svenska företagsobligationer medan andra har Norden eller Europa som geografisk marknad. Vissa högräntefonder investerar i obligationer från företag med hög kreditvärdighet medan andra väljer obligationer med hög risk eller investerar i både och.

Högräntefonder och kreditbetyg

Ju lägre kreditrating, desto större risk att ett företag ställer in betalningarna (och alltså inte kan uppfylla villkoren i obligationen). För att en köpare av en obligation ska vara villig att ta denna risk krävs en högre ränta. Ju högre kreditbetyg, desto mindre risk för att företaget ska ställa in betalningarna. För obligationer med höga kreditbetyg blir räntan lägre. 

Högräntefonder som investerar i obligationer emitterade av större företag med en god kreditrating (så kallade Investment Grade Bonds) har en lägre risk. Den förväntade avkastningen blir samtidigt lägre. 

Högräntefonder som köper obligationer från företag med en lägre kreditrating (så kallade High Yield Bonds) har högre risk men kan då också ge högre avkastning. 

Tittar man i fondernas faktablad är det ofta mycket tydligt hur en specifik fond investerar. Exempel: Spiltans fond, som är en av de ledande högräntefonderna i Sverige, investerar både i obligationer med låg eller ingen kreditrating och med hög kreditrating.


Risknivå enligt SRRI-skalan

En penningmarknadsfond, eller kort räntefond, har normalt en risknivå 1 enligt SRRI-skalan. Det är den lägsta risknivån (7 är den högsta) och den talar, lite kortfattat, om att fonden rör sig endast mycket blygsamt uppåt/nedåt veckovis. En högräntefond har i stället vanligtvis en risknivå på 3 enligt SRRI-skalan. Således är risken högre men detsamma gäller möjligheten till avkastning. 

Risker med högräntefonder

Man kan förledas att tro att fonder som investerar i räntebärande papper är mycket säkrare än andra fonder. Visst, svängningarna i fonderna blir normalt betydligt mer modesta än i fonder som investerar i aktier, men helt utan risk är de naturligtvis inte. 

En tydlig risk är kopplingen mellan obligationen och det faktiska företaget. Om företagets ekonomiska situation blir sämre kan det naturligtvis påverka risken för investerarna. En annan risk har att göra med löptiderna för de ingående obligationerna. Ju längre löptid, desto svårare att bedöma inflation, räntenivåer och andra risker. En likviditetsrisk finns också.

Det finns självklart också fondspecifika risker. Högräntefonder investerar i en portfölj av obligationer och det är förvaltarnas prestation som avgör avkastningen för en viss fond.

Banner för artikel om högräntefond

OBS! Ingenting i den här artikeln ska ses som finansiell rådgivning. Du ansvarar själv för dina eventuella investeringar. Använd informationen som inspiration i dina investeringar. Detta är ingen uppmaning till att investera i högräntefonder. För mer intressant information om olika begrepp inom sparande, se vår ”Vad är?”-sida.

Gillar du vad vi gör? Dela med dig! 🙂
Se även  Vad är vallgrav aktier?