Om du inte vet hur din ekonomi ser ut idag, hur ska du kunna planera för en bättre ekonomi? Oavsett du vill spara eller investera gäller det att du har svart på vitt på vilka inkomster du har och vart pengarna helt enkelt tar vägen. Det kan krävas en liten arbetsinsats från din sida, men övningen är mycket nyttig. Här beskriver jag hur du gör för att beräkna hushållskostnader!
OBS! Var noga när du gör övningen!
Försök inte exempelvis ”dra av” en del rörliga kostnader för att få bilden att se ljusare ut. Att ”strunta” i att ta upp dina inköp för exempelvis någon streamingtjänst eller fika på stan förlorar du bara på i längden. Ju mer korrekt bilden är, desto lättare är det att göra rätt åtgärder.
Börja med inkomsterna
Det är givetvis bäst att börja med inkomsterna, inte minst eftersom de förmodligen är ganska få till antalet. När du tittar på dina hushållskostnader och gör en kalkyl är det enklast att börja här. I ett vanligt hushåll i Sverige finns två typer av inkomster, nämligen:
- Lön
- Bidrag
Börja med att lista din lön. Om den är oregelbunden, försök att ta fram ett snitt över de senaste 12 månaderna. Lägg därtill eventuella bidrag i form av barnbidrag, bostadstillägg, underhåll och liknande.
Det är givetvis enklare att göra den här översikten om du är ensam eller lever i ett förhållande där ni är två som har regelbundna inkomster till exempel från lön. Denna del av övningen behöver dock inte ta mer än ett par minuter att göra.
Beräkning av hushållskostnader
Att få svart på vitt kring hur mycket du spenderar och betalar i räkningar och liknande (hushållskostnader) är en betydligt tuffare övningmen den kan vara mycket nyttig i längden!
Börja med att räkna med de fasta kostnaderna. Notera att dina fasta kostnader beror en del på hur du bor. Du har helt enkelt fler fasta kostnader om du bor i eget hus/egen bostadsrätt jämfört med om du bor i hyresrätt.
Vad är då en fast kostnad? Det handlar om kostnader som du ”alltid” har i ditt hushåll. De kan visserligen variera i storlek (exempelvis elräkningen) men att räkningen kommer med jämna mellanrum kan du alltid räkna med.
Exempel på fasta kostnader är:
- Hyra eller amortering + ränta
- El och värme
- Vatten
- Mobiltelefoni
- Bredband
- Barnomsorg
- Försäkringar
- Amorteringar och ränta på lån
Ta fram alla räkningar och gå in i internetbanken för att se e-fakturor och autogiro. Räkna sedan ihop dina fasta kostnader. En god idé är att kika på alla utgifter sedan årets start. Elräkningarna brukar till exempel komma var tredje månad – om du inte tar med någon av dem blir din bild av dina hushållskostnader lite skev.
Rörliga kostnader
I nästa steg gäller det att titta på de rörliga kostnaderna. Dessa är kostnader som kan se olika ut månad för månad. Typexempel är mat, bensin, kläder och ”övrigt”. Just den sista posten – övrigt – är en som har förmågan att svälla och det är just här som du har störst möjlighet att skära ner på kostnader.
Eftersom de rörliga kostnaderna skiljer sig åt månad för månad är det även här smart att försöka få fram ett snitt som du sedan kan gå vidare med. Det är oklokt att ta exempelvis juli månad – som är en av de månaderna då utgifterna brukar vara som högst – som facit för alla månader.
Jämför inkomster med utgifter
Om du har en åtminstone relativt ordnad ekonomi kommer du förhoppningsvis att se att dina inkomster täcker dina utgifter. Om så inte är fallet går du tyvärr minus varje månad och det är självklart inte hållbart i längden. Kanske kan den här övningen bli en riktig väckarklocka som får dig att börja se på din ekonomi på ett helt nytt sätt.
Har du pengar över när både de fasta och de rörliga kostnaderna är medräknade? Då ligger du på plus och har möjlighet att börja spara direkt. Du kan då lägga undan pengar till en buffert eller till investeringar av olika slag.
När du gör övningen ser du också vart pengarna tar vägen. Jag nämnde posten ”övrigt” ovan. Den posten inkluderar normalt en hel mängd mindre nödvändiga saker och här bör du ha möjlighet att skära en hel del. Behöver du verkligen fika ute en gång i veckan? Använder du gymkortet på det dyra gymmet eller kan du träna hemma? Ställ frågor till dig själv för att lättare kunna skära i kostnaderna.
Hushållskostnader – beräknade kostnader
Alla hushåll är olika och det är inte helt enkelt att jämföra två på pappret likadana hushåll. Konsumentverket har dock tagit fram ett material där man har räknat fram ungefär vad de beräknade kostnaderna för olika hushåll kan vara. Det här materialet heter Koll på pengarna och är en ganska bra utgångspunkt att åtminstone kika i när man tittar på hushållskostnader för det egna hushållet.
I materialet kan du bland annat läsa om:
- Hushållskostnader för en person respektive två personer
- Hushållskostnader pensionär
- Hushållskostnader familj
Du kan se hur mycket av kostnaderna som ska/bör gå till mat, hygien, nöje, nödvändiga tjänster med mera.
Att beräkna hushållskostnader är som förhoppningsvis har framgått inte särskilt svårt. Det viktiga är att du verkligen sätter dig ner och gör uppgiften och att du gör den korrekt. Med korrekta siffror kan du dra åt vissa hushållskostnader, tillåta dig själv att öka någon annan, börja eller öka ett sparande, etc.
